DOGUE DE BORDEAUX
INTE VILKEN HUND SOM HELST
Drömmer du om att skaffa dig en fyrbent, dreglande bästa vän fylld av kärlek? Eller vill du helt enkelt bara lära dig mer om denna fantastiska rasen? - vi har samlat lite information ifrån både internet och utifrån egna erfarenheter och skrivit ner det här. 

Innan man skaffar sig en ny familjemedlem är det viktigt att man läser & lär sig så mycket som möjligt om rasen, eftersom alla raser är speciella på sitt egna vis. Och tro mig när jag skriver att en Dogue de bordeaux är speciell på flera olika vis, för det är dom verkligen! Nu undrar ni säkert vad jag menar med det - och jag ska försöka förklara det här trots att det är supersvårt att beskriva deras fantastiska och speciella ras-typiska personligheter om man inte har fått träffa en Dogue de bordeaux och upplevt rasen själv.

En Dogue de bordeaux är en helt fantastisk familjehund då dom är så familjekära – men också för att dom har den speciella egenskapen att dom har en speciell kärlek till barn. Dock får man inte glömma av att en Dogue är en ras som är både stor och stark, men en Dogue är absolut inte aggressiv så länge den är i rätta händer hos en kärleksfull familj. Rasen är väldigt personlig och upplevs många gånger som mänsklig. Om din Dogue inte har fått sin vilja igenom - som tillexempel ligga på dig i soffan eller sitta på en stol bredvid dig vid köksbordet, så kommer du få veta om att du minsann inte har gjort rätt. Har du mot all förmodan lämnat hemmet utan din Dogue så kommer du få stå ut med såkallade ”bitchblickar” och du kommer få höra extremt höga andetag från din Dogue. Ibland kan dom till och med framkalla hicka – enbart för att du ska få dåligt samvete. Inte ens fjäsk kommer hjälpa för stunden, och om du försöker pussa din Dogue kommer den vända bord huvudet. Däremot kommer den vara i samma rum som dig och slänga blickar på dig, bara för att du hela tiden ska se den, tycka synd om den och förstå att du har gjort fel & att din hund alltid ska få följa med när du lämnar hemmet – enligt din Dogue alltså.

Många som får upp ögonen och blir intresserade utav rasen har sett filmen "Turner & Hooch", där huvudpersonen på sätt och vis är just en Dogue de bordeaux. Filmen beskriver faktiskt rasen väldigt, väldigt bra, och visar mycket hur en Dogue de bordeaux tillexempel fäster sig vid sin människa, hur envisa dom är, hur fruktansvärt smarta dom faktiskt är – men framförallt hur underbara dom är. Och precis som Hooch i filmen, så glömmer en Dogue de bordeaux aldrig en människa som har skadat eller sårat hunden, eller någon av familjemedlemmarna.

OM DU FUNDERAR PÅ ATT SKAFFA EN DDB, TÄNK PÅ ATT  -
 

Det är en stor, tung och envis ras.

En Dogue är personlig och fäster sig vid sin "människa".

Den är trogen, barnvänlig och vaktar sin familj.

Som med alla hundar, kommer du få lägga ner mycket tid på din nya livskamrat, dock är rasen väldigt lätträrd.

Valparna växer ganska mycket under de första året, och det är viktigt att man håller koll att valpen får rätt kost och rätt motion (läs mer om det i texten)
​​

Ta reda på så mycket du kan om rasen innan du skaffar den. En Dogue de bordeaux är väldigt speciell.

DÄREMOT SÅ DREGLAR DOM HELT OLIKA - vissa dreglar mer eller mindre inte alls, vissa dreglar bara när dom dricker vatten, andra dreglar när dom tigger/äter medan andra dreglar lite då och då. Så dregel-biten är svår att säga någonting om, det märker man oftast när hunden växt och blivit lite äldre.

STOR, TUNG & ENVIS - MEN LÄTTLÄRD.


Dogue de bordeaux är en stor och maffig ras som ger ett mäktigt intryck med sin breda, djupa bröstkorg och stora, massiva huvud. En hane väger som minst 50 kg och har en mankhöjd som ligger på 60-68cm. Tikarna väger som minst 45 kg och deras mankhöjd ligger på 58-66cm, alltså är det en stor och tung ras. (Mankhöjd och vikt kan såklart variera!)  

En Dogue är känslig, både fysiskt och mentalt, och mognar senare i jämförelse med andra hundar. Men att rasen är känslig både psykiskt och mentalt betyder absolut inte att det är en opålitlig hund, tvärt om. Däremot kan man inte skälla på en Dogue hur som helst, inte heller gapa och skrika i närheten av dom. Det ska man ju absolut inte göra i närheten av något djurmen en Dogue är speciellt känslig för gap, skrik & bråk i och med att det är en så familjekär hund. Du kan läsa mer om det i texten precis här bredvid till höger.
Och trots att dom mognar senare och är väldigt envisa, så är dom mycket mer smarta och lättlärda än många andra hundar. Gör träning till en rolig aktivitet, och framförallt - gör den inte mer komplicerad än vad det behövs. För så länge dom tycker det är kul, behåller dom både sin fokus &  motivation.


 

Envis, lättlärd och smartare än du tror - deras utseende brukar få folk att tro att de antingen är korkade, eller mördarmaskiner. Men jag kan lova er att dom är varken eller. Dom är kärleksfulla soffpotatisar som helst ligger och sover, fiser under bordet & ibland passar på att tigga lite mat. Dom är väldigt lättlärda, vilket man kanske inte alltid kan tro - men dom är samtidigt väldigt envisa. Med rätt kunskap om både rasen och sin egna Dogue & med rätt träning kommer du och din Dogue kunna ha hur roliga träningsövningar som helst! Dom är mer snabblärda än man tror, men det är såklart individuellt. Många tror som jag skrev där uppe att dom är "korkade" & underskattar deras interlligens, men i själva verket är dom supersmarta och vet precis vad dom gör många gånger. 


 

Ett exempel - hunden får inte alltid vara i sängen, men just i kväll så får den det. Dagen efter traskar hunden upp i sängen precis som om det är något hunden får göra varje dag. När du säger till hunden att gå ner, så sätter den sig ner, tittar på dig med en blick som säger "Jag vet att jag inte får vara här egentligen, men jag fick det igår så jag tänker vara kvar här och låtsas som jag inte förstår vad du menar när du säger till mig att gå ner" och så  lägger sig hunden ner & börjar snarka, precis som den inte hör dig. Alltså, envis, lättlärd och smart samtidigt. Kanske inte alls ett bra exempel egentligen, men jag hoppas att ni förstår vad jag menar iallafall? Självklart är detta individuellt och ibland kan vissa hundar kräva mer träning än andra, men i grund & botten är en Dogue de bordeaux helt enkelt en väldigt enkel, lättlärd, smart och anpassningsbar hund. 



 

TROGEN, BARNVÄNLIG & ÄLSKAR SIN FAMILJ.
Dogue de bordeaux härstammar från molosserhundar som använts runtom i Europa som stridshundar, för jakt på högvilt, som vakthundar, för olika sorts djurhetsning och som boskapshundar. Idag används Dogue främst som sällskapshund/familjehund, men dom har också ett väldigt utvecklat luktsinne som med fördel kan användas till sökaktiviteter. Rasen är känd för att vara barnvänlig, och i närheten av barn tål dom både höga ljud och att bli dragna i svansen utan att röra en min (men tänk på att inget djur ska behöva stå ut med att bli dragen i svansen - min poäng här är att en Dogue älskar små barn och gör i princip vad som helst för sina små människor). Jag tror aldrig att jag sett en annan hundras som får ett sånt band till ett barn, som en Dogue. Det är så himla  fint att se, och barn älskar hundarna också.


En Dogue fäster sig något fruktansvärt vid sin familj, mer än vad andra hundraser gör. Dom är väldigt måna om sina familjemedlemmar och vaktar tillexempel huset/lägenheten & trädgården, eller om du skulle känna dig rädd & osäker under en promenad. Dom skulle aldrig tillåta en okänd människa komma in i huset - men dom känner också av  "sina människor" och när dom ser att du accepterar personen som knackar på dörren, så gör dom detsamma. Dom skulle inte gå till attack om det inte var någon som attackerade er som tillhör familjen, så dom är absolut inte farliga sålänge ingen skadar er. Om du har en dålig dag, är ledsen eller bara trött, så kommer din Dogue märka av det direkt och komma till dig för att trösta och försöka hjälpa dig. Dom märker av sånt direkt & är sjuk eller ledsen tillsammans med dig.

DET SPECIELLA DU BEHÖVER VETA -


Den rätta motionen första året - Det första året ska en Dogue de bordeaux-valp helst inte gå i trappor. Några få trappsteg funkar, och det går såklart inte alltid att undvika. Lyft även din hund in och ut ur bilen så länge du orkar. Detsamma gäller med branta backar, man ska inte låta sin Dogue de bordeaux springa upp och ner för branta backar. Att överdriva promenander, eller cykla/springa med sin Dogue, är också någonting som man borde undvika. Varför? - det är en stor och tung ras som växer otroligt snabbt under de första året, och risken finns att dom kan växa fel. Dock får man inte glömma av att en valp är en valp, och valpska självklart alltid få leka!
Med för mycket, eller fel, motion och belastning för en stor och tung hund, finns risken att hunden inte växer ihop på rätt sätt.
Höftledsdysplasi (HD) och armbågsdysplasi (ED) förekommer, men alla hundar som används i avel
måste idag vara HD-röntgade, och man jobbar ju självklart för att få fram så friska och fina hundar hundar som möjligt. Kolla alltid upp HD och ED resultat på föräldrarna innan du köper en valp. När hunden är 12 månader kan man som tidigast röntga armbågarna (ED) och vid minst 18 månaders ålder kan man röntga höfterna (HD), men är man "smart" så väntar tills man ska göra en HD-röntgen och passar på att göra ED-röntgen samtidigt!


En Dogue de bordeaux är känslig - men absolut inte instabil så länge hunden är i rätt händer och i ett kärleksfullt hem. Jag brukar jämföra en Dogue med en liten tunn glaskula man håller i handen, som går sönder om man släpper den. Vad menar jag med det? - en Dogue är superkänslig när det kommer till vissa saker och situationer. Som ni kunde läsa i texten bredvid till vänster, så kan man inte skälla, gapa och skrika på dom hur som helst. På ett vis är det en tålig ras, samtidigt som dom är känsliga och lätt bryts ned. Skäller man på en Dogue, så förstör man hunden. Det funkar heller inte att personerna i familjen bråkar och skriker på varandra - det gör hunden osäker och kommer också förstöra din hund - en Dogue behöver kärlek och trygghet. Du som ägare och vuxen är hundens trygghet. Däremot kan hunden förstå att barn leker och är högljuda, för det är barn. 
 

På vissa hemsidor kan man läsa att en Dogue de bordeaux inte rekommenderas som en första-hund, sålänge hunden är i ett kärleksfullt hem som är medveten om att det är en stor och tung hund du inte kan fostra med gap & skrik - så är det en underbar hund. Dom är tacksamma, kärleksfulla, familjehundar som älskar barn. Dom kräver ingen större aktivering, nästan tvärtom- samtidigt som dom med glädje följer med dig om du skulle gå ut och gå i skogen. Självklart varierar det, och det finns såklart en och annan Dogue som sticker ut och har lite mer energi än dom andra - men för det mesta vill dom helst ligga och sova och ta det lugnt. Skulle du vara sjuk och sängliggandes i några dagar blir dom inte skogstokiga och biter sönder halva huset/lägenheten - utan ligger och är sjuk tillsammans med dig. Ska du gå på toa, då följer din Dogue med och ligger på golvet inne på toaletten och sover, gärna om du ska duscha också, annars ligger dom utanför dörren tills du är klar. Med andra ord så är dom fruktansvärt anpassningsbara, så länge dom får kärlek och uppmärksamhet. Någonting som dom däremot älskar är att ta sig ett lerbad då och då, och dom är experter på att hitta den absolut största vattenpölen och ta sig ett litet dopp i om du tillexempel är ute på en skogspromenad. Dom har som jag skrev tidigare, även ett väldigt bra utvecklat luktsinne, och använder de gärna till att hitta lite rådjursbajs, hästbajs eller något annat geggigt att rulla sig i.. 
Men tillbaks till ämnet om första-hund: Som jag skrev där uppe - så länge man är medveten om att en det är en stor hund som kräver väldigt mycket kärlek & uppmärksamhet - så finns det ingenting som gör att en Dogue de bordeaux inte passar som en första-hund - men man måste komma ihåg att det är en stor och tung hund som inte alltid kommer stanna kvar i valp-storlek.
 

EN HUND ÄR EN FAMILJEMEDLEM

Innan man skaffar hund, oavsett vilken ras det än är, måste man tänka igenom noga vart i livet man befinner sig - kom ihåg att en hund är en familjemedlem och ingen leksak man bara skaffar sig och sedan gör sig av med hur som helstDet är fruktansvärt svårt att beskriva hur underbar rasen är genom att trycka på ett par tangenter, men jag vet att alla som har haft en Dogue kan intyga att dom ÄR speciella. När man kollar sin Dogue i ögonen, är det precis som att man ser en riktig människa, som att hunden är en liten person. Alla tycker att sin egna hund är speciell, men jag menar verkligen att dom har det lilla extra. Ni får mer än gärna kontakta oss för att boka in en dag som passar både dig och oss - och komma hem till oss för ett besök och träffa alla hundarna, ni kommer inte att ångra er. Finns det något mer ni vill veta om rasen får ni såklart också kontakta oss!